Egentligen vet jag inte ritkigt hur jag ska börja detta inlägg. Men vi börjar väl smått med en kort sammanfattning.
Runt påsken i april så vart Olga stel och halt i höger framben. Hältan la sig efter några dagars vila. Men återkom så fort hon var lite aktivare och stel efter hon legat ner. Då min förra labrador hade artros i de flesta tår på alla tassar oh det tog ett tag innan han fick komma til en ortoped, så kände jag att Olga ska slippa åka runt till veterinärer som iaf kommer säga hälta/växtvärk åk hem och vila. Zebulon fick tillslut en td till Sophie Gävfert som då jobbade på Södra djursjukhuset. Otroligt duktig kvinna.

Nu när Olga vart dålig ville jag ha en ortoped direkt. Inget krångel i mellan. Jag visste vad jag ville ha. Jag ville ha Sophie igen, men nu visste jag att hon flyttat till Östersund. Så jag kollade runt och fick höra mycket bra om Lennart Sjöström på Strömsholm. Bokade tid, fick tid 10/06-2013. Under tiden var det koppelpromenader, inte vara lös eller liknande. Inte leka med hundar etc.

När vi kom dit så kollade de igenom Olga och röntgade även. Här nämns FCP i armbågslederna och eventuell OCD i boglederna. Då hon visar kraftig ömhet i framförallt höger bogled. Detta kunde vara pga armgågarna sa han. Och han ville göra artroskpi på armbågslederna först och sen se hur boglederna var efteråt.

För att inte gå in på allt då detta blir långt så opererades Olga först i Juni och sen i Juli, operationerna gick jättebra. Men receptionen var kass och gav dålig info och missade många saker. Mitt sista återbesök var i september för hennes vänstra armbåge som opererades senast. Den såg bra ut sa han. Jag påpekade att hon har haft ont i ryggen och även varit halt veckan innan. Detta fick jag höra att halt de kunde hon omöjlgt ha varit. Ryggen höll han tillslut med om att hon var mycket spänd i och hon fick rimadyl en månad extra.
Ryggen hade jag påpekat två gånger innan och han hade nochalerat detta. Mycket som jag sa sista gången till Lennart tog han inte på allvar. Och han ville heller inte röntga om henne för att kolla om boglederna var bra, han sa bara att hon var frisk, förutom ryggen. Men boglederna kan man inte direkt veta om man inte röntgar. Vilket han inte ville. Detta återbesök var jag otroligt missnöjd med. Vart inte tagen på allvar för fem öre och Lennart verkade inte alls vilja besvara mina frågor eller tyckte mina frågor var viktiga. Här bestämde jag att något återbesök för ryggen skulle det INTE bli på Strömsholm för Lennart - aldrig någonsin!
Man kämpar och kämpar, åker långt och så blir man inte tagen på allvar. En djurägare är så jäkla liten i veterinärernas och ortopedernas händer. Man litar på dem, lägger sitt djurs liv i deras händer, då ska de för sjutton kunna svara och bete sig proffisonellt. Jag är NÖJD med hans operationer, men allt utöver det - Nej!

Jag valde att göra mitt nya återbesök på Östersunds Djursjukhus, där jag var i tisdags. Jag och Elisa åkte hemifrån 04 på morgonen och hade tid kl 14, hos Sophie Gävfert. Som jag velat ha från början. Och jag ångrar hårt att jag inte åkte dit direkt. Fick otroligt bra bemötande, hon gick igenom Olga med otrolig noggranhet och lyssnade och tog mig på allvar. Jag rekomenderar henne starkt till alla.
Jag fick mycket beröm för mitt engagemang och att Olga hade otroligt bra kondition, välmusklad och mjuk och fin i sina muskler. De orden rörde mig. För det är inte många som hållit med om detta. Jag har fått höra mycket skit sen Olga blev sjuk och jag har tagit hennes diagnoser så gott jag bara kunnat. Men endå fått höra att jag är dum som inte lyssnar på Lennart. Säger han att hon är frisk så är hon. Men han hade fel.

Tack vare detta har Olga fått en längre och mer utdragen historia. Detta hade kunnat kommit fram för längesen. Han hade kunnat gjort atroskpi på bogleden redan samtidigt som de övriga operationerna. Han kunde röntgat om på sista återbesöket, han kunde... ja ni förstår. En del tappar som tyvärr vart lidande för Olga och mer kostsamt för mig.

När vi var på väg mot Östersund, såg jag ett stjärnfall. Jag önskade att Olga skulle bli friskförklarad på Östersunds djursjukhus - Det vart hon inte. Min önskan gick inte in.

På detta återbesök var Olga besvärdad vid sträckning av bogarna, i ytterlägen och framförallt på vänster sida. Vänster armbåge vad lindrigt gallig och hon hade ökad mängd ledvätska men visade inga symtom härifrån. Hon reagerade något vid böjning av tålederna men på vänster baktass skrek hon till vid böjning av de två yttersta.

Ryggen kändes stark och bra. Det är bara tacka trasken för detta att hon byggt upp ryggen samt promenaderna i ris och högt gräs i skogen.

De kliniska fynden stämde bra överens med vad man hittade på röntgen.
Armbågarna hade minimala förändringar, ett mycket lyckat operationsresultat. vilket är superskönt! :)
Lennart kan operara, han ska ju endå vara en av landets bästa. Men som sagt, utanför operationssalen är han inte vidare duktig, enligt mina åsikter!

Ryggen var ren, alltså inga benbryggor eller tecken på smala diskutrymmen, alltså diskbråck. Återigen fick jag creed för att jag är duktig på rehabilitering med trask och vibbplatta mm. Höfterna såg också fina ut.

I båda boglederna finns tecken på den ovanligare varianten av Osteokondros, på skulderbladets ledyta. Det finns också tecken på artros i boglederna. Detta hade Lennart fundering på redan på första besöket men kollade inte upp nogrannare. Stor miss i mitt tycke!

I vänsterbaktass, den som hon skrek till vid. Detta gjorde hon även när Anna min fysioterapeut kände, dagen efter Lennarts senaste koll, den tån har lindriga symtom på artros. Men de andra tassarna var rena. Det känns så förjävligt att ha allt detta i denna ålder, 15mån.  Artros, FCP och OCD.

Så med detta mail, får ni alla som är intresserade ett svar på en del. Och jag har fått höra att jag inte kan min hund, att jag skulle lyssna på Lennart. Men se vad fel han hade. Min magkänsla skrek att det var fel, de han sa. Man ska alltid följa magkänslan. Jag rekomenderar Sophie G till alla, verkligen alla. Det är värt resan.

Året 2013 skulle bli vårat år, när vi började med träningen och komma igång för att sent hösten köra debut i Lydnaden. Vi fick bromsa, bromsa jävligt hårt. Och vi har lagt mycket på hyllorna. Saker kan hända. Och jag är villig att kämpa för min Olga. Hon är världens goaste och härligaste. Härlig attityd, älskar att träna, vänlig och social. Hon får otroligt mycket beröm vart hon än är. Jag lever på gränsen ekonomiskt, de är otroligt tufft psykiskt med allt men det är värt det, I'm standing strong

Och ni som inte trott på mig, slängt skit på mig, sagt dumma saker och inte stöttat mig när jag som MEST behövde er. Vet ni, jag behöver inte er  - I'm moving on!

hur framtiden ser ut just nu, de kommer i ett annat inlägg.